En vår som lärt mig stanna upp
- Julia Fors
- 5 maj 2020
- 2 min läsning
Den här våren har verkligen inte blivit som jag hade tänkt. Tanken var att jag skulle spendera mer tid i Dalarna med min familj som jag tycker jag träffat alldeles för lite senaste tiden. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle gå från 0 till 100 % på jobba hemma fronten, att jag skulle springa omvägar runt äldre för att inte riskera deras hälsa eller att jag skulle tacka nej till middagsbjudningar för att jag inte vill umgås med vänner inomhus. Men covid-19 har trots att den begränsat mitt liv i månt och mycket ändå gett mig något.
Jag ser saker och lägger märke till saker som jag inte tidigare gjort. Snatteränderna på mitt monsterpass till exempel. Innan Corona hade jag nog inte slängt ett extra öga på änderna utan snarare utgått ifrån att det var gräsänder. Jag är ute så mycket på min fritid nu att personer i min omgivning konstaterat att jag (och även min blekfis till make) har fått färg, mycket färg.
I tisdags körde vi tröskel intervall med Runacademy, min löparkompis hade "råkat" boka in tid hos frisören precis när det var terminens värsta pass - typiskt. Mot slutet av uppvärmningen svängde vi upp på en liten gräsyta för att stretcha, köra lite löpskolning mm. Då ser jag på håll blommor som jag tror är kungsängsliljor. Kan inte riktigt fokusera på övningarna utan du vackra blommorna stjäl min uppmärksamhet. Konstigt nog verkar ingen annan se blommorna. Hinner inte inspektera blommorna innan första tröskel intervallen börjar. Intervallen slutar på samma gräsyta som den startade och medan mina medlöpare segnar ner till marken springer jag vidare några meter till blommorna. Det var kungsängsliljor!
Efter löparpasset tackar jag för mig och stannar kvar medan de andra springer tillbaka. Jag vill fota, ta in och spara kungsängsliljorna i mitt minne. Det händer oftare och oftare att jag stannar till och uppfylls av naturen. Hur ljuset sent på kvällen blir mjukare, en vacker blomma, en slänt med vitsippor, en solnedgång. Att stanna upp och ta in det som inte förändrats gör mig lugn och lycklig.
Kommentare